Genom Långshyttan

Nu åker vi hem men tar vägen förbi Långshyttan för att se mina föräldrars födelse och uppväxtstad. En gammal bruksort och centrum i ett gammalt järnbruksområde. Mycket har förändrats sedan de flyttade i början på 1950 talet. Idag finns här ~ 1700 inv. mot det dubbla i början av 1960 talet. Läs mer om orten här. 

Först passerar vi Falun och stannar till vid Lugnets höjdhoppsanläggning för en bensträckare. 

 Så är vi då framme.

 Lunchpaus vid sjön Långern.

 Förr Konsumbutik, nu Pizzeria!

Solgården. Synd att fina hus förfaller! 

Baksidan på Erasteel Kloster, en av ortens två stålverk. Den andra är Outokumpu Stainless. Företagen har ~400 anställda.

Det är stängt, så här kikar jag in mellan gallret.  

 Folketshus ser stängt ut, det är söndag!

Skulle kunna vara vilken stad som helst.

 Stationshuset, som skymtar i bakgrunden, var slutstationen på den smalspåriga järnväg som gick genom bergslagen ifrån Byvalla (norr om Horndal).

Brukshotellet 

Långshyttans kyrka var ursprungligen inspektorsbostad vid Edske bruk från 1830-talet. Byggnaden blev flyttad till Långshyttan år 1878 och var bl.a. läkarmottagning innan den 1952 byggdes om till kyrka.
Sedan 2003 är kyrkan tillbyggd med ett angränsande församlingshem. Enl. den här sidan. 

Kyrkorummet domineras av Einar Roséns stora kormålning. Konstnären Erik Sand har gjort altarkrucifixet.

F.d Disponentvillan.

Trollbo, gammalt fint område.

Nu är det slut på stoppen! 17 mil till så är vi hemma! Längtar:)

På väg mot Mora

En ny dag har grytt och frukost står på tur innan vi far vidare.

Frukostmatsalen är fönsterlöst. Känns först lite konstigt, men senare mysigt ombonat då massor av ljus är tända överallt . Här serveras sedvanlig frukostbuffé, bl.a. nybakat bröd och nypressad apelsinjuice.

Historiens vingslag är tydliga. Teatern hade sin storhetstid före andra världskriget. Tänk att här satt ex. Gösta Ekman, Karl Gerhard, Jussi Björling och Zarah Leander och åt sin frukost!

Läs mer här.

Gammal fin inredning med mycket knirr, knarr i golvet.

 Vi åker vidare mot Mora och stannar till vid en gammal bro för att sträcka på benen. Gissar att det är mellan Östersund och Sveg.

Snart hundra år. 

Nästa stopp blir Finnmarksbaren mellan Sveg och Orsa. Hungriga är bara förnamnet.

Ok, jag förstår. Men ingen risk att jag passerar här med skoter.

 Några mil norr om Orsa så stöter vi på en vägskylt om Helvetesfallet. Låter naturligtvis lockande så vi svänger av mot det. Vi tänker oss bilväg ända fram, eller nåja, nästan ända fram:)

 Vi åker och åker och åker på en smal och gropig väg. Tillslut är vi framme och nästan trampar på denna huggorm. Nu är vi i vildmarken känns det som!

Det visar sig att stigen till fallet går nästan 1 km rakt ner. I början är det trappor ...

... skogen liknar en urskog med mossa och fallna träd ...

... det blir brantare och brantare. Marken är våt och hal av stenar och rötter. På avstånd hör vi fallet som brusar och inser att det är långt kvar. Det blir mörkare och åskan mullrar hotfullt i bakgrunden så vi beslutar oss för att vända om tillbaks till bilen!

En trapp hjälper oss en bit på vägen upp. Svamp överallt!

 En stolt kremla sträcker på sig i fukten.

 Skönt för fötterna att gå på en spång och slippa den blöta, hala jorden. En bit till och en trappa upp, sen är vi tillbaks.

 En inbyggd buss ser det ut som. Men det står SJ på den! Spökligt!

Färden går vidare mot Orsa och Mora. Vi hinner inte ut på "stora" vägen igen innan åskovädret brakar loss. Känns som att åka mitt i en tropiskt storm. Blixtarna far runt omkring oss. 

Hur säkert är det att sitta i en bil vid ett åskoväder egentligen?

Vi hade tänkt att stanna till i Orsa men vädret drev oss fram till Mora. Det regnar fortfarande, men är lite lugnare nu. Vi bor på Mora Hotell & Spa. Känns skönt att få komma in och torka upp lite.

Trappen ner.

Hotellets färger går i gult, grönt och rött. Trivsamt!

Entrén.

Naturligtvis, vi är ju i Dalarna.

En promenad vid gästhamnen före middagen.  

 Ett gammalt lok ...

... och ett nytt.

 Det var full fart på brandbilarna denna kväll. De åkte fram och tillbaks och igen ... Blixten måste ha slagit ner någonstans?

Dax att flytta på sig kanske;)

 Gustav Vasa så som Anders Zorn tolkade han 1903.

 I mål.

Vasaloppsåkare.

Klockstapeln

Mora kyrktorn.

 Ifall man undrar vart!

Det drar ihop sig till oväder igen. Vi går tillbaks "hem". Utsikt från vårt hotellrum, bl.a. Siljan ...

 ... och detta fina hus.

Vi stannar till i hotellbaren och myser framför brasan innan ... 

... vi går över till andra sidan elden för lite mat.

Det har varit en lång, äventyrlig dag och vi är trötta. Dax att krypa till sängs!